Historik  

Första gången socken nämnes i bevarande handlingar är 1307. Däremot möter oss namnet Husby Sjutolft  1311/1342 som bynamn. Om socknens tidigare historia vet men inte mycket, men en mängd intressanta fornminnen och märkliga fynd bär vittne om en tidig bebyggelse och en likaledes tidig kultur. Husby-Sjutolft är i hög grad en runstenarnas socken. Inte mindre än ett tiotal sådana är kända, av vilka flera är bildstenar. Vid Ekolsunds Ångbåtsbrygga (Svannäs) finns en fornborg och det finns även yttligare en fornborg (Joar Blå) vid gamla tegelbruket. Vid 1300-talets mitt ägdes borgen troligen av riddaren Magnus Knutsson Blå. 

 
I samband med kulturhistoriska minnen måste också nämnas, att Eriksgatan gick genom socknen. 


Byn tillhör Husby-Sjutolfts socken som i sin tur 1952 uppgick i Norra Trögds kommundel som 1971 inkorporerades med Enköpings storkommun.

Med början från järnvägens färdigställande 1876 växte bygden mer och mer, man byggde fler och fler sommarhus och så småningom bosatte man sig mera permanent kring järnvägen, och stationssamhället växte därmed fram. Man kan säga att järnvägen blev den "röda tråden" i byn. Med Mälaren alldeles invid kunde man färdas med Ångbåt t o m 1928. Fram till i början av 1960-talaet var livet i byn rörligt, här fanns station med tågstopp, telefonväxel, poststation, affär, tegelbruk, skola och handelsträdgård. Här fanns även några jordbruk med äldre anor. Trångbrygga, som ägdes av Malin och Patrik Fröjd, lades ned 1947-1948. Mellan 1928 -1949 fanns ett jordbruk vid Hammarsudd, ägare Oskar Fred. Hammarsgård är ett av jordbruken som fortfarande finns kvar. Sedan har vi Strömsängsgård och Ekolsundsgård.

Sedan började avvecklingen, underligt nog när befolkningen ökade. Först handelsträdgården som lades ned 1948, sedan drabbades telefonväxeln 1954 då automatiseringen inträdde, därefter Strömsängs skola 1960 (för lite barnunderlag, barnen bussades därefter till Skolsta). 1963 lades tegelbruket och handelsboden ned, sedan järnvägsstationen och tågstoppen 1965. Tågen ersattes av rälsbuss fram till 1972-1973. Sist lades poststationen ned, 1971och Ekolsund fick Grillby som postort men 1 juni 2006 fick Ekolsund åter sin Postort. (se Ekolsund är inte grillby).   
Det som hände under 1950-1960 talen får man nog tillskriva den förändrade samhällsstrukturen. Arbetstillfällen försvann i och med nedläggningar av ovanstående, kommunikationerna blev sämre. Järnvägen började och slutade med att vara den  "röda tråden" i samhället, i och med elektrifieringen blev det för dyrt att stanna tågen för att frakta folk och gods. Bilarna hade nu tagit över det mesta och levnadsförhållandena förändrades.

Med början 1987 och fram till 1992 färdigställdes nya E18.
Nya järnvägsbron över Ekolsundsviken som stod klar 1995 landade mellan och på fastigheterna Parkhyddan och Olskroken på Hammarsuddsområdet. Mer info. om Broarna i Ekolsundsviken.

 

Något om ortsnamnen i Husby-Sjutolft

 
Ekoln-`` den bråkiga sjön``?


   

Källor:
Litteratur: Uppsala Fornminnesförenings årsskrifter
bl.a. delarna 1 och 35.
Uppsala Nya Tidnings julnummer 1932 och 1934
(professor Jöran Sahlgrens uppsatser om Eriksgatan)
Serien om Upplands kyrkor utg. 1946
Statistiska Centralbyrån (SCB) 991231
Stationssamhället Ekolsund
Mälardalens slott


tillbaka