TRÅNGBRYGGA  

All mark ägdes tidigare av Kungsgården Ekolsund eller Ekholmssunds säteri, det finns många benämningar. Det finns uppgifter om att det redan 1644 fanns en man vid namn Henrich Henrichsson som bodde på Trångbrygga. Bebyggelsen 1725 i våra trakter bestod av Ella Kungsgård samt torpen Trångbrygga, Kolartorp, Strömingseng, Uddengen, Kråkskier och Hammars gård (uppgifter hämtade från karta vid Lantmäteriet Uppsala). Vi hoppar sedan fram till  1859-1880 då brukade jordtorpare Mauritz T. Eriksson född 1833 Trångbrygga. 1881 - 1885  brukades jorden av Lars Johan Karlsson. Omkring 1889 inflyttade Johan M Lundqvist till Ekolsund gård och blev rättare där, och senare ägare till Trångbrygga. Därefter ärvde dottern Matilda (Malin) och hennes man Patrik Fröjd Trångbrygga. Boningshuset var vid järnvägsplaneringen beläget ca 100 m öster om sin nuvarande plats. Vi har ej kunnat fastställa dess riktiga plats men enligt föregående ägare Anders Fröjd (handlingar finns ej kvar då de förstördes vid en brand) låg torpet i sluttningen vid den gamla järnvägsövergången och ner mot den även i dag befintliga allmänning som gränsar till Mörtbo 1. Med järnvägens framdragning 1876 blev man tvungen att flytta på huset eller riva och bygga nytt på nuvarande plats. Ladugården, stallet och lider fanns redan på motsatta sidan av vägen, de uppfördes enligt uppgift, redan år 1785. På bilden här ovan kan man se de gamla husen. I början av 1970-talet flyttades två av dessa av  ägaren Karl Johansson, de plockades ned bit för bit. Ett köptes av konstnären Erik Jansson på Hammarsudd och finns där än i dag på tomt nr 70. Det andra huset inköptes av familjen Walderfeldt också boende på Hammarsudds tomtområde och finns idag på tomt nr. 101. Marken frånsåldes också. 
           .  

I början av 1900-talet fick rättaren på Ekolsunds Slott Johan Lundkvist rätten att gratis bo och bruka torpet  till sin död. Denna rätt fick han muntligen av dåvarande ägaren till Ekolsunds slott,  Baron P. B. Seton. Det sägs att Johan L. hade en klok hustru, hon sade till honom att han måste nog få ett papper på löftet. Hur det nu var begav sig Johan L. till baron Seton och där sade han att det skulle nog vara bra att få baronens löfte nedtecknat på  papper. "Jasså, Lundqvist tror inte på en hedersmans ord?" ”Jo då” sa Lundqvist ”men hustrun säger att hedersord tar man ju med sig i graven” ”Ja, det är så sant” sade Seton (död 1911). Det är oklart vilket år det muntliga löftet gavs men 1912 skrevs ett gåvobrev ut av de som då hade fullmakt och det visade sig senare vara av värde- se nedan. 

1909 köptes all mark omkring Trångbrygga och som man trodde även Trångbrygga torp (enligt kartor, hela strandremsan från Trångbrygga, bortsett från några tomter, och fram till slutet av Udden) av ett konsortium där major Otto von Feilitzen enligt uppgifter tagna vid Lantmäteriet, ingick. Några år senare kom folk med bud från den nye ägaren att nu skulle det avverkas skog och så även  på mark där Trångbrygga låg. Då kunde Johan Lundqvist visa upp sitt gåvobrev att de var han som ägde skogen de tänkte avverka, så det var bara för dessa att vända om med outrättat ärende.  

1915 köpte J Lundqvist till sig lite mera mark från Ekolsund. Johan Lundqvists dotter Malin och hennes make Patrik Fröjd ärvde sedermera torpet Trångbrygga med åkrar och skog, några kor och hästen Filip och drev detta fram till slutet av 1950-talet. Efter Patriks död 1954 övertog sonen Anders Fröjd med hustru Gullan och sonen Ingemar det hela (de bedrev inget jordbruk). Anders Fröjd fortsatte med det hans far hade börjat på nämligen att stycka upp och sälja tomter. Han hyrde en tid ut huset åt Elsa och Karl Karlsson med barnen Gösta och Inger och själv köpte han Björkebo. 1957 flyttade Anders Fröjd med familj till Grillby och använde Trångbrygga som sommarbostad fram till 1959. Då såldes huset med trädgård och lider till  ägaren Karl Johansson, */"Skeppar-Kalle" med hustru Kerstin och döttrarna Lillemor och Britt-Marie. A. Fröjd hade några tomter kvar som han sålde undan för undan. År 2004 köpte Abbe och Kerstin trångbrygga.

*Varifrån kommer namnet Skeppar-Kalle kanske Ni undrar? Gamla kompisar kallade honom alltid så bara för att han som ung bodde vid Skeppartorp invid tegelbruket samt det fanns två Kalle på samma ort, (Kalle Johansson och Kalle Lindqvist)

På bilden av Trångbryggas uthus ser vi till väster en stor björk. Detta var samlingsplatsen för traktens ungdomar  på 1940 - 1950-talet;  "vi ses vid björken" eller när man skulle visa vägen till Hammarsgård o.s.v. "ta till höger vid den stora björken". Vid denna björk avhandlades mycket både allvarsamt och skojigt, bestämde man "träff" med någon så var det vid björken.  Denna björk sågades ner ca 1980.  



tillbaka