| Runstenarna i Ekolsund |
| GILDI-stenen Ekolsunds slotts allé Södra stenen RAÄ-nr: Husby-Sjutolft 88:2 Runverkets nr: U 642 Storlek: 210 x 130 cm Material: Granit Ristare: Fot (Troligen inte fot själv) |
 |
|
hiþinka… auk · biorn · raistu · eftir · kil… …þur sint |
| Svenska: Hedenger och björn reste (stenen) efter Gilde (?), sin fader. |
| English: ”Heðingeirr and Bjôrn raised (this) in memory of Gildi(?), their father.” |
| Runstenarna stod ursprungligen vid Ekilla bro men flyttades på 1820-talet till Ekolsund. Vid Brunnsta bro i yttergrans socken har Hedenger och Björn låtit resa ytterligare en sten tillminne av sin far. Två runstenar, vid Ekilla bro och Varpsundet är resta av Andvätt och hans bröder till minne av deras far. |
| ANDVÄTT RÖDE-stenen Ekolsunds slotts allé Norra stenenRAÄ-nr: Husby-Sjutolft 88:1 Runverkets nr: U 643 Storlek: 230×125 cm Material: Blågrå granit Ristare: Runemästeren er Fot, men det trolig Torgöt. Fotsarve som har risset stenen. Torgöt Fotsarve var trolig var Fots lärjunge. |
 |
| · kulaifr · auk · ka(r) · litu · raisa · stain · eftir · antuit · rauþa · faþur * sin · |
| Svenska: Gullev och Kår läto resa stenen efter Andvätt röde, sin fader. |
| English: ”Gulleifr and Kárr had the stone raised in memory of Andvéttr the Red, their father.” |
| TORDJÄRV-stenen Ekolsunds slotts park RAÄ-nr: Husby-Sjutolft 89 Runverkets nr: U 744 Storlek: 185×143 cm Material: ljusgrå granit Ristare: Balle Trögdens flitigaste och skickligaste ristare Balle var Lärjunge till Livsten. Kommentarer: Runstenen har en vacker ornamentik som består av två omslingrande drakar. Runraden löper cirkelformigt runt stenens ytterkanter. |
 |
| · kiþa · lit · raisa · stain · at · þorterf · boanta · sin · sun · kuþuaukaR · auk byki · haruistam · bali · risti · stn ·:· |
| Svenska: Gyda lät resa stenen efter Tordjärv, sin man, son till Gudlög, och (han) bodde i Härvesta. Balle ristade stenen. |
| English: ”Gyða had the stone raised in memory of Þordjarfr, her husbandman, Guðlaug’s son, and (he) lived in Harvistaðir. Balli carved the stone.” |
| Runstenen står i Ekolsunds slotts park. Den restes där 1820 då den på befallning av godsägare Alexander Seaton flyttades från sin ursprungliga plats i Gidsmarken i Husby-Sjutolft. |
| Redan på 1600-talet ritade Hadorph och Helgonius av runstenen. Vid sin runinventering 1860 konstaterar Dybeck att den flyttats till parken vid Ekolsund.Runstenen är rest av en kvinna som hette Gyda. På 1600-talet fanns muntlig tradition om en kvinna som bodde i Gidsmarken som fått namn efter Gyda. Härvesta skattehemman tillföll Ekolsunds kungsgård redan i mitten av 1500-talet. På 1700-talet fanns ett kronotorp på platsen, där nu endast grunden kvarstår. |
| ORM-stenen Hammars allmänning RAÄ-nr: Husby-Sjutolft Runverkets nr: U 745 Storlek: okänd Material: okänt Ristare: okänd Kommentarer: Numera är runstenen försvunnen |
 |
| biarn · auk · runa · þau · litu · risa · st … broþur … ns |
| Svenska: Björn och Runa de lät resa stenen … broder … |
| Runstenen stod i den så kallade hästhagen vid Hammars allmänning i Husby Sjutolfts socken. På 1860-talet ritade Dybeck av runstenen och skrev: ”Södra delen av Husby sjutolfts socken utgöres af allmänningen Hammaren och andra skogsmarker. På Hammaren finns flera nu föga begagnade stigar, troligen gamla gång- och ridvägar, af hvilka en, som har namnet tingsvägen, förena sig med stora Ekolsundsvägen mellan Viggby och Kullinge. Runstenen står vid en af stigarne, på en jämnare plats omkring en half fjerdingsväg (drygt 1 km) norr ut från Lishammarsviken, samt omgifves af några mer eller mindre skadade grafkullar och stenkretsar. En liten bautasten är der äfven, och tyckes utgjordt midtstenen i en nu i det närmaste förstörd skeppssättning. Runstenen är afslagen uppifrån och ned, såsom det synes, för länge sedan. Det afslagna finns icke på stället.” |
| Numera är runstenen försvunnen. Den har förgäves eftersökts vid flera tillfällen 1941, 1945 och 1986. Eventuellt kan den ha flyttats till annan ort genom agerande från familjen Seaton på Ekolsunds gård (jfr. U 744). Enligt uppgift från framlidne skogsförmannen Gustav Wiman ska det i hästhagen ha stått ytterligare en runsten, norr om ”Ormstenen”. Inte heller denna runsten har återfunnits, trots systematiskt sökande 1951 och 1986. |
| SIGREV-stenen Seglabacke RAÄ-nr: Husby-Sjutolft 90 Runverkets nr: U 746 Storlek: 160 x 150 cm Material: grå, grovkornig granit Ristare: Torgöt 2 Kommentarer: Runstenen har en vacker ornamentik som består av en slingrande drake. I stenens övre del finns en fågel. Fågeln på stenens ristning kan tyda på att Torgöt också ristat runsten U 694, Ormvråksfragmentet. |
 |
|
· uikisl · lit · rasa · stain · eftR · sun sin · sihraif × þurkutr · risti stain · þina |
| Svenska: Vigisl lät resa stenen efter sin son Sigrev. Torgöt ristade denna sten. |
| English: ”Végísl had the stone raised in memory of his son Sigreifr. Þorgautr carved this stone.” |
| Runstenen står vid den så kallade Seglabacke, en km nordöst om Husby Sjutolfts kyrka.
På 1600-talet uppmärksammas runstenen av Buréus och avbildas av Hadorph och Helgonius. I Sveriges runurkunder skriver Dybeck att han fann runstenen ”efter anvisning af 80-årige Anders Andersson i Hårby – den ende å orten, som hade reda på honom – vid den föga befarna gärdesväg, som från byn sträcker sig sydvestligt mot kyrkan. Han är mycket lutande och träffades alldeles öfverhöljd af ett stenröse”. |
| I sin förteckning från 1864 över runstenar, som ”tarfva en snar omvårdnad”, skriver Dybeck att stenen står ”mycket lutande i en åker”. På 1870-talet flyttades runstenen fram till och restes vid vägen mellan Husby Sjutolfts och Hjälsta kyrkor där den nu står. |
| KULLINGE-stenen Kullinge RAÄ-nr: Husby-Sjutolft 57 Runverkets nr: U 747 Storlek: 127×119 cm Material: grå, grovkornig granit Ristare: okänd Kommentarer: Runstenen saknar i allt väsentligt skrift. Detta är ganska ovanligt. Av Trögdens 70 runstenar är bara 12 utan text. Runstenen är dekorerad med ett för Trögden typiskt rundjur samt ormslingor. |
 |
|
× – – k – (r) – (u) × |
|
Runstenen står på en sprängd bergsknalle 4 meter söder om Enköpingsvägen (gamla E 18) i Kullinge/Sävsta, Husby-Sjutolfts socken. 20 meter söder om runstenen finns en gravkulle. Olof Celsius undersökte runstenen 1725 och antecknade att den står ”upprätt i Kullinge gärde”. Den är ”med ormslingor ritad, men ingen skrift, som jag kunde märka”. Senare har det visat sig att enstaka runor står att finna på bandet under djurets bakben. Att tolka dessa är dock svårt. Då stora landsvägen Stockholm – Enköping breddades 1939 flyttades stenen 5 meter söderut och lades med ristningsytan nedåt på en bergsknalle. Så låg stenen fortfarande vid runinskriftsinventeringen två år senare. Riksantikvarieämbetet såg till att den restes 1945. |
| KYSINGE-stenen Hacksta by RAÄ-nr:- Runverkets nr: U748 |
| ÖDGER-stenen Sävsta by RAÄ-nr: Husby-Sjutolft 51 Runverkets nr: U 749 Storlek: 187×196 cm Material: grå granit Ristare: troligen Balle. Trögdens flitigaste och skickligaste ristare Balle var Lärjunge till Livsten. Kommentarer: Ristningen är djupt och tydligt huggen och har ett för Trögden typiskt rundjur i kamp med två drakslingor. Linjerna är breda och rundade och huggna med samma teknik som Balles, varför forskarna tror att det är han som ristat stenen. |
 |
|
· halftan · auk · sikniutr · þair · litu · rasa · stan · at · auþkair · auk · tan |- · feþr · sina · auk · at · almkar · auk · uibiorn · bryþr · halfanar · |
| Svenska: Halvdan och Signjut de lät resa stenen efter Ödger och Dan, sina fäder, och efter Almger och Vibjörn, Halvdans bröder. |
| English: ”Halfdan and Signjótr, they had the stone raised in memory of Auðgeirr and Dan, their fathers, and in memory of Almgeirr and Vébjôrn, Halfdan’s brothers.” |
| Runstenen står vid en torpstuga i Sävsta by i Husby-Sjutolfts socken intill en hage 12 meter norr om gamla Enköpings-vägen och 175 meter väster om den punkt där den äldre vägen utgår från gamla E18. |
| På 1600-talet kommenterar Buréus runstenen. I Rannsakningarna noteras: ”J Säfstadh giärdet, een stoor Breedh Runesteen, med Runeskrifft Uthuggen, på sudh liggiandes, 2 al:r öfwer Jorden, Wäster om byen, dess bemerckelsse weet ingen”. Dybeck uppger på 1860-talet att ”runstenen vid Säfsta … till mer än hälften är nedsunken i degig jord och ej utan betydlig kostnad kan bringas i behörig ställning.”
1886 flyttades runstenen utan tillstånd till landsvägen mellan Ekolsund och Litslena gästgivaregård. Detta rapporterades av ortens fornminnesvårdare G Engehart: ”Förhållandet är … det, att intill stora landsvägen i Husby … socken … befunnits en större runsten, men att för någon tid sedan samma runsten blifit af en f d Lanthandlare … bortförd från sin ursprungliga plats samt sönderslagen.” Brevet fick Riksantikvarien att ingripa. Länsmannen rapporterar: ”I anledning av Eder … anmälan … får jag härmed vördsamt meddela, att den ifrågavarande runstenen … blifvit av f Landthandlanden Christian Hedbom … flyttad derifrån till en annan närbelägen plats, der stenen nu befinnes liggande, dock utan att synas vara skadad.” I runstenens övre del har dock ett hål borrats för att underlätta transporten från den ursprungliga platsen. Runstenen restes 1945 av Riksantikvarieämbetet på den plats där Hedbom lämnade den. Där står den än idag. |
| HOLMFAST-stenen Viggby RAÄ-nr: Husby-Sjutolft 35:2 Runverkets nr: U 750 Storlek: 173×130 cm Material: Blågrå, skiffrig bergart Ristare: Balle Trögdens flitigaste och skickligaste ristare Balle var Lärjunge till Livsten. Kommentar: Stenen är dekorerad med två sammanslingrade drakar |
 |
| · saibiorn · auk · fraikaiR · þaiR · litu · raisa· sthin · þinsa · at · hiulmfast · broþur · (s)in · bali ·risti· |
| Svenska: Säbjörn och Fröger de lät resa denna sten efter Holmfast, sin broder. Balle ristade. |
| English: ”Sæbjôrn and Freygeirr, they had this stone raised in memory of Holmfastr, their brother. Balli carved.” |
| Runstenen står i en trädgård i Viggby i Husby-Sjutolfts socken, fyra meter söder om gamla E18. |
| I Rannsakningarna från 1600-talet antecknas: ”På Säfwesta Ängh. säges liggia neder i Jorden een stoor Steen, som förmeenes wara Runesteen, dock weet man om dess beskaffenheet ingen wiss Vnderrättelse.” På Hadorphs och Helgonius´ träsnitt antecknas att runstenen finns i ”Wiggeby sudra gärde”. Celsius, som undersökte inskriften 1725, anger stenens plats vara ”Wiggeby gärde på backen”. 1860 skriver Dybeck: ”Stenen har länge och till år 1850 legat med nedvänd ristning. Några ynglingar företogo sig då att resa honom, i hopp att på stället finna jordgods. Ja, de funno – intet, och detta är ibland icke så lite”, mente en förslagen äldre man i byn.”
Den här runstenen har förmodligen stått tillsammans med runsten U 751, av allt att döma på var sin sida av en gammal väg. På 1860-talet flyttades de båda runstenarna upp till Viggby. 1871 meddelas att stenarna är uppresta ”invid landsvägen på gården vid Viggby”. |
| ÅSBJÖRN-stenen Viggby RAÄ-nr: Husby-Sjutolft 35:1 Runverkets nr: U 751 Storlek: 220×152 cm Material: röd granit med blågrått ytskikt Ristare: troligen Balle. Trögdens flitigaste och skickligaste ristare. Balle var Lärjunge till Livsten. Kommentarer: Runstenens ornamentik består av två omslingrande drakar. Mellan dem står två typiska rundjur vända mot varandra. |
 |
| hulm(k)iR · auk · labus · auk · lafsi · þaiR · litu · raisa stain · at aib – rn · faþur sin koþan · … t … |
| Svenska: Holmger och Labus och Lafse de lät resa stenen efter Åsbjörn, sin gode fader … |
| English: ”Holmgeirr and ”labus” and Lafsi, they had the stone raised in memory of Ábjôrn(?), their good father …” |
| Runstenen står rest i Viggby trädgård i Husby-Sjutolfts socken, 15 meter söder om huvudbyggnaden och fyra meter norr om gamla E18. Stenen står 8 meter från runsten U 750. |
| I Rannsakningarna 1667-84 omtalas en runsten: ”I Wiggeby Giärdet, söder om byen een Runesteen skrifwen på smahl, på sundh liggiandes, 2 al högh öfwer Jorden, ingen wet hwadh den bemercker”. På Hadorphs och Helgonius träsnitt antecknas att stenen ligger på ”Wigby gärde”. Senare (1865) beskriver Dybeck stenen och dess plats på följande sätt: ”Ligger på sned å en stenig höjdsträcka på gärdet, några famnar öster om föregående (= U 750). Ristningen är delvis utplånad … En gammal ´tingsväg, efter hvilken ännu betydliga stenläggningar finnas, har strukit förbi stenarna”. På kartbladet anger Dybeck runstenens plats vara ”S. om Wiggeby”. Kort tid därefter har stenen tillsammans med runsten U 750 flyttats till sin nuvarande plats. |
| SKÄRVAN från mejerigrunden Husby-Sjutolfts kyrka RAÄ-nr: Husby-Sjutolft 79 Runverkets nr: U 752 Storlek: 36×19 cm Material: grå granit Ristare: okänd Kommentarer: Fragmentet har kortkvist-runor. Inskriften ger ingen språklig mening. Linjerna är mycket smala och grunda. Fragmentets ristare är okänd. Fragmentet saknar bild eller ornamentik |
 |
|
– – u – ueinukui – – – – – …—… …-uku hin uk| |kumi -… |
| Svenska: … [hj]oggu hinn ok Gummi … |
| English: ”… cut this (stone) and Gummi …” |
| Runstensfragmentet förvaras i vapenhuset till Husby-Sjutolfts kyrka. |
| Inga anteckningar om runstensfragmentet finns från 1600-, 1700- eller 1800-talen. Det är ortens entusiastiske runkännare, J H Söderlund som första gången omnämner fragmentet. I en skrivelse 1929 till Riksantikvarien meddelar han att en del av en runsten hade hittats ”i östra grundmuren i den s k Gamla mejeribyggnaden … Fragmentet är 20 cm bredt och 36 cm långt. Elva runor äro ristade i en längs med stenen gående slinga. Stenen är vanlig gråsten, och lik den i orten vanliga. Troligt är att då mejeribyggnaden för många år sedan reparerades en okänd runsten blivit söndersprängd och av delarna den nu funna inlagts i grundet.”
Stenen är vanlig gråsten, och lik den i orten vanliga. Troligt är att då mejeribyggnaden för många år sedan reparerades en okänd runsten blivit söndersprängd och av delarna den nu funna inlagts i grundet. Söderlund förmodar ”att de övriga runstensfragmenten använts till vägfyllnad då vägen från stora landsvägen ned till mejeriet anlades.” I en senare skrivelse omtalar Söderlund att fragmentet hade hittats i april 1928 i ”f d mejeribyggnaden, som en gång varit en bondgård…”. 1929 togs runstensfragmentet ur grunden och fördes till kyrkan där det nu finns. |