Ekolsunds slott

Claes Åkesson  Tott d.y (1630 - 1674)
Yrke: greve av Karleborg, militär; riksråd 1654, överståthållare i Stockholm 1664, fältmarskalk 1665, generalguvernör i Livland 1665-1672
Född: 1630-08-14 på Ekolsund
Död:
1674 i Paris
Far: Åke Tott (Henriksson) (1598 - 1640)
Mor: Sigrid Bielke (1607-1634)
Född: 1607
Död: 1634 
syster till Sten Bielke (1624 - 1684)  som ärvde godset Ekolsund efter sin systerson Clas Tott.

Familj med Anna Margareta Oxenstierna af Södermöre
Yrke:
Grevinnan
Född:
1650-03-20 Reval (Slott, Reval, Estland)
Död:
1672-02-06i Stockholm
Vigsel:
1665-07-06

Noteringar
Fältmarskalken, generalguvernören och ambassadören Claes Tott (1630-1674), som upphöjdes i grevligt stånd 1652, var i sitt 1665 6/7 ingånga äktenskap med grevinnan Anna Margareta Oxenstierna af  Södermöre (1650-1672) barnlös.
Claes Tott var en av drottning Kristinas gunstlingar och utmärkte sig senare under Karl X Gustavs krig. 


vid Uppsala universitet bedrifna
studier och därstädes 1647 hållen disputation begaf sig T. ut på för de»m tidens unga ädlingar van-liga resor till främmande länder. S~rskildt vistades han äckte genast vid sin hemkomst uppseende genom sin skönhet, kvickhet och belef vem»-het. Omkr. 1651 begynte han visa sig vid hof vet och förvärfvade sig inom kort drottningens ut-märkta ynnest. 1652 upphöjdes den tjugutvåårige ynglingen på en g~ng från adligt till friherrligt och grefligt stånd, såsom det hette för faderns förtjänster, och erhöll till grefskap Karleborg, inne-fattande till en början Ny Karleby stad i Oster-botten samt något mer än 180 mtl af de inom samma landsort belägna Ny Karleby och Lappo socknar, men hvilket grefskap sedan, 1653, be- tydligt utvidgades. 5. å. utnämndes han till öfverste kammarherre, riksråd, »grand capitaine» öfver gardet samt blef 1654 dessutom rikskausli-råd och riksstallmästare. Drottningen berättas hafva önskat att göra denna sin gunstling, Erik X[V:s dottersons son, till »prins af Vasa» mued arfsrätt till kronan efter Carl Gustaf, ifall dem»ne ej skulle erhålla afkomlingar. Då oöfverstigliga hinder mötte mot denna plan, skulle hon velat förläna honom titel af hertig. Men äfven denna plan skulle emellertid gått om intet därigenom, att Axel Oxenstierna och Per Brahe, som likaledes skulle lyckliggöras med denna värdighet, vägrat att mottaga den. Hela denna historia har dock af M. Weibull (»Drottning Kristina och C. Tott. Några historiska beriktiganden» i »Lunds universitets årsskrift.» XXIX, 1893) uppvisats sakna grund. Nya vedermälen af drottningens bevågen-het för T. voro emellertid gåfvorna af 200,000 rdr sp. och herresätet Ekolsund. - Efter att efter Kristinas tronafsägelse varit utsänd för att bereda henne det bästa mottagande vid utländska hof, slöt T. sig till Carl X Gustafs här i Polen och tog med utmärkelse del i dess strider. Han eröfrade Neumarkt och Gebnitz samt slog därpå en fäktning 6,000 polacker på flykten. Befordrad till generalmajor, anförde han svenska förtrupperna vid framryckandet mot Warschau 1656, hvarvid han med kraft och oförskräckthet samumandrabbade med de vildt framstormande litanerna och kastade dem tillbaka till sina förskansuingar. Följande år sänd i diplomatisk beskickning till Paris, lyckades han utverka Frankrikes stöd åt det hårdt beträngda Sverige och var därefter en af svenskarnas anförare vid tåget öfver Bält. Efter fredsslutet befordrad till generallöjtnant, delto>, l»an i juli 1658 i de råds- sammankomster i Gottorp och Wismar, vid hvilka beslut fattades att ånyo angripa Danmark. 1det därpå följande kriget kämpade han med ära

14. Tott, Klas Åkesson, grefve, riksråd, den föregåendes son, föddes d. 14 Aug. 1630 på Ekolsund, Upland. Efter att i unga år hafva företagit utländska resor och dervid länge vistats i Frankrike uppträdde han 1651 vid hofvet, hvarest hans lysande yttre företräden snart skaffade honom Kristinas synnerliga ynnest och dermed den främsta platsen i hennes omgifning. 1652 upphöjdes han, tjugotvå-årig, till friherre och grefve med Karleborg (se d. o.) såsom grefskap, hvilket betydligt utvidgades 1653. S. å. blef han öfverste kammarherre, riksråd och chef för gardet, 1654 dessutom rikskansli-råd och riksstallmästare. Det har uppgifvits, att drottningen velat göra honom, Erik XIV:s dottersons son, till »prins af Yasa» och eventuel tronföljare (efter Karl X), men då detta befanns omöjligt, önskat förläna honom titel af hertig. Äfven denna plan har dock måst öfvergifvas, enär Per Brahe och Axel Oxenstierna, som äfven skolat erhålla den nya värdigheten, vägrat att mottaga den. I stället tröstades T. med 200,000 rdr sp. och Ekolsund vid Mälaren. Alla dessa utmärkelser hade sin enda grund i drottningens ynnest, men kunna icke sägas hafva motsvarats af verkliga förtjenster. Under Karl X Gustaf sändes T. i en beskickning till Paris 1657 och deltog äfven i konungens krig, hvarunder han utmärkte sig vid Köpenhamns belägring. Under Karl XI:s förmyndareregering var han 1661-62 ambassadör i Paris och blef 1664 öfverståthållare i Stockholm samt 1665 fältmarskalk och generalguvernör i Livland, på hvilken post han stannade till 1672, med undantag af en del af året 1669, då han såsom ambassadör bevakade Sveriges intressen vid konungavalet i Polen. 1672 afgick han åter såsom ambassadör till Paris. Död derstädes d. 15 Juli 1674. Han gifte sig 1665 med Anna Oxenstierna (död 1672), en dotter till rikskan-sleren grefve Erik Oxenstierna, men hade med henne inga barn. J- Fr- N-


Friherrliga ätten Tott

tillbaka